Bodsjö.eu
 

Nedanstående med flera länkar finns på en fin hemsida www.espell.se/rafsten under fliken Bodsjö
 
__________________Räfsten 1613_______________
 
 
Danmark-Norge åtalar och straffar jämtar som man anser varit lojala med Sverige i kriget om Jämtland.
 
Åtalade odelsbönder i Bodsjö socken, Jämtland, Trondheims län 1613.
 
  • Sidsjö
  • Tore Nilsson, var död 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; Guttorm Fastesson bekände att Tore Nilsson hade denna gård; 1 tunna kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Thorre Nielssenn i Sitzöe).
  • Ingeborg Nn, levde som änka 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen egen jord; Per Andersson var död och målet om köp av sin fredlöshet blev återkallat; 1 tunna kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Ingeborg encke paa Zitzöe; Peder Anderssenn i Zitzöe).
  • Jon Ravelsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 tunna kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 1 ½ mark; (Joenn Raelssenn i Zitzöe).
  • Hunge
  • Brodde Vildbjörnsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; hade också ett pantgods av änkan Inger i Hunge om ½ tunna för 7 daler, och hon hade svurit svenskarna trohetsed, och den gården var också förbruten och fick arrenderas tillsammans ½ mark och 5 skilling; (Bröde Wildbiörssen i Hange; Engier encke paa Hang).
  • Måns Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården; 2 tunnor ägdes av 2 omyndiga barn; halva sin andel hade Måns pantat av en man Sven, som drog från landet för flera år sedan och en syster, som var kvar i landet; en syster hade sin del befriad; en ogift systers del var inte pantsatt; Måns hade en gammal syster, som delade hans andel; gården var förbruten och fick arrenderas för 5 mark och 5 skilling; (Mogens Joensenn i Hunge).
  • Våle
  • Erik Svensson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som fick arrenderas för 3 mark; andelen för Ingeborg Olofsdotter om ½ tunna blev befriad;
    Erik hade också ett pantgods av Gull Jonsson i Finnäs för 80 daler och Gull hade svurit svenskarna trohetsed; (i jordeboken anges Erik Svensson i Walde för landskyld till Finnäs för 3 mark)
    Erik hade också en ödeplats om ½ fjärding; detta hade han pantat av Östen i Surnadalen, Norge, och Lars Reinsson, som länge hade varit i Norge; (Erich Swenssenn i Walde; Ingborig Ollsdatter; Gull Joensenn i Fines; Östen som er i Norge i Surendall; Lauritz Reinsönn).
  • Finnäs
  • Gull Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården; 3 bröder delade på gården, en broder som var här i landet hade förbrutit sin andel, liksom 2 bröder i Norge, som inte hade presenterat sig; en syster var gift och en ogift; omyndiga barn efter en död syster hade andelar, vilkas andel blev befriad, liksom för ogifta systern Karin Jonsdotter om tillsammans 1 ½ fjärdingar; 1 tunna och 2.5 fjärdingar var förbrutet och fick arrenderas för 2 ½ mark; (Gull Joenssenn i Finnes; Karen Joensdatter).
  • Kälen
  • Nils Persson, var död 1613 och hustrun dog i fjol; hade svurit svenskarna trohetsed; Olof Olofsson i Bodsjö bekände att Nils Persson hade denna gård om 2 ½ tunnor säd och att Olof tillpantat sig 5 fjärdingar för 30 daler; gården var förbruten och fick arrenderas för 3 ½ mark och 5 skilling; (Niels Pedersen i Kiellenn; Olle Ollessen i Boxöe).
  • Bodsjö
  • Olof Olofsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 3 ½ tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 5 mark och 5 skilling; (Olleff Olleffssenn i Botzöe).
  • Flatnor
  • Nils Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade ingen jord; Nils och Per bodde på denna gård och Nils brukade den halva del, som Erik Walle (sannolikt Erik Svensson i Bodsjö) hade pantat av en man i Hitra, Norge; gården var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; den andra halvan brukade Per och Nils tillsammans och där kunde sås 2 tunnor; Nils brukade den tredjepart, som han hade pantat till sig av sin bror i Hitra, Norge, och broderns barn levde ännu; den andre tvåparten i denna halva gård brukade Per Pålsson och den ena parten tillkom hans kvinna, som var piga i fejden och sedan blev gift; den tredje parten ägdes av omyndiga barn; Nils pantgods om 3 fjärdingar och Märets andel om 3 fjärdingar var förbrutet medan 'Amuds' barnandelar om 3 fjärdingar blev befriade; 1 ½ tunna var förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Niels Joenssenn i Fladnor; Erich Walle; Peder Powelssenn; Maritt; Amuds börnn).
  • Skurun ?
  • Britta Nn, levde som änka 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; ägde ingen gård, men hade svurit svenskarna trohetsed; (Britte enn enncke i Schuoen).
  • Böle
  • Jöns Sivertsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; hade varit uttagen som knekt till Sverige; bekände hans styvfader Nils Björnsson att Jöns hade en gård om 2 tunnor, i vilken systern Karins andel om ½ tunna blev befriad; 1 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling; (Jens Siwordssenn i Bölled; hans stiffader Niels Biörsenn; hanns söster Karen).
  • Höviken
  • Tomas Fastesson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 ½ tunnor kunde sås på gården; systrarna Kerstin och Annas andelar om ½ tunna var inte förbrutna; bröderna Erik Fastesson i Näs och Olof Fastesson i Sundsjö hade också andelar, som var förbrutet; ½ tunna som tillkom en änka var förbrutet; 2 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark;
    Tomas hade också en pant av Sven Sivertsson i 'Bölle' om 2 ½ fjärdingar för 20 daler, men som han saknade pantbrev på; gården var förbruten och fick arrenderas för 1 mark; (Thomis Fastenssen i Höwigenn; hans bröder Erich Fastessenn i Nees och Olluf Fastessenn i Sundsöe; Kiersten och Ane).
  • Lars Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 2 tunnor kunde sås på gården, som var förbruten och fick arrenderas för 3 mark; (Las Joenssenn i Höwigen).
  • Per Fastesson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås på gården, därav tillkom en bror och en syster i Norge 2 ½ fjärdingar, som inte var förbrutet; Pers andel var 2 ½ fjärdingar; 1 ½ tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 2 mark och 5 skilling;
    Per hade också en andel i Ångsta, Lockne, om 1 tunna, som fick arrenderas för 1 ½ mark; Peder Fastenssen i Faste).